Untitled Document
Include huvudmeny
Untitled Document
Untitled Document
Untitled Document

 

FAQ - Svar på vanliga frågor

Nedan presenteras några svar på vanliga frågor som berör sajten och dess innehåll.

1.

Varför riktar sig sajten till sportfiskare som är bra på miljöfrågor och inte till "riktiga" miljöbovar?
Sportfiskare är sannolikt både mer medvetna och engagerade i miljöfrågorna än vad många andra grupper i det Svenska samhället är och kan knappast anklagas för att vara några miljöbovar i en sådan jämförelse, men hur kunniga är Svenska sportfiskare i olika miljöfrågor rent generellt och hur stort är egentligen sportfiskarna engagemanget för miljön, vattendragen och ett långsiktigt hållbart sportfiske på naturliga bestånd? Utvecklas idag det Svenska sportfisket på ett sätt som bidrar till en mer livskraftig naturmiljö sett ur ett långsiktigt och ekologiskt helhetsperspektiv, eller utvecklas sportfisket på ett allt mer resurskrävande sätt som ökar den totala miljöbelastningen? Bidrar den Svenska sportfiskegemenskapen idag till att uppfylla de Svenska miljökvalitetsmålen år 2020 eller riskerar man att underminera dem? Det finns inga enkla och givna svar på frågorna ovan och utan tillräckligt med information och kunskap på miljöområdet, kan det vara svårt att bilda sig en bra uppfattning om hur verkligheten inom sportfisket och på andra områden faktiskt ser ut.
Den enkla och självklara anledningen till att sajten riktar sig till sportfiskare är att sportfiskarna har mycket stora och självklara incitament till att utveckla sig själva och andra på miljö- och fiskevårdsområdena. Vilka skulle kunna vara mer motiverade att påverka samhällsutvecklingen i en mer långsiktigt hållbar riktning än sportfiskarna, som är så beroende av en livskraftig naturmiljö för ett hållbart fiske (knappast shopoholics, golfare och motorsportare mfl, som i många fall är beroende av att naturmiljön exploateras och överutnyttjas). Svenska sportfiskare kan bidra med betydlig större miljö- och fiskevårdsnytta än vad som är fallet idag, både sett ur ett direkt egennyttigt sportfiskeperspektiv och ett mer allmänt samhällsperspektiv, men då krävs med stor säkerhet ett betydligt större miljö- och fiskevårds engagemang inom gruppen, liksom bättre miljö- och fiskevårdskunskaper. Engagemang och kunskap är just vad sajten Rekofiske.se vill förmedla till Svenska sportfiskare. Med ett brinnande engagemang och med rätt kunskap, kombinerat med den praktiska erfarenhet som det ger att ”städa framför sin egen dörr” (dvs att börja genomföra olika aktiviteter för att skapa ett mer miljövänligt och långsiktigt hållbart sportfiske), så har sportfiskarna betydligt bättre möjligheter att på ett trovärdigt sätt påverka även andra (familj, vänner, arbetskamrater och kanske även samhällets ”riktiga” miljöbovar). Med passivitet och likgiltighet åstadkommer man absolut ingenting och de flesta sportfiskare förstår säkert vilka som kommer att få betala ett mycket högt pris för en fortsatt förstöring av den Svenska naturmiljön.

Tillbaka

2.

Vad är skillnaden mellan Ekofiske och Rekofiske?
Rekofisket och Ekofisket har många likheter, tex när det gäller olika sportfiskeetiska regler och riktlinjer, men det finns också flera skillnader. Inom Ekofisket ligger fokus i första hand på att värna ekosystemen/fiskresursen ur ett lokalt perspektiv, inom Rekofisket däremot tas även hänsyn till olika regionala, nationella eller globala aspekter av ekologisk hållbarhet. Inom Ekofisket finns också en betydligt snävare och mer kortsiktig syn på vad som avses med ekologisk hållbarhet än vad som finns inom Rekofisket. Inom Rekofisket är sportfiskarens personliga miljöengagemang och miljöansvar, betydligt större och mer omfattande, än inom Ekofisket. En annan väsentlig skillnad är att till skillnad från Rekofiske så är ekofiske begrepp som rätt påtagligt är förknippat med ekofisketurism och andra former av kommersialiserad verksamhet, något som gjort att begreppet blivit allt mer urvattnat från grönt innehåll i takt med att det över tiden bivit allt mer grönmålat och missbrukat i olika sammanhang.
Rent generellt kan man säga, att i en jämförelse med Ekofisket så är Rekofisket mer ekologiskt och långsiktigt hållbart på alla områden.

Tillbaka

3.

Är inte Rekofiske betydligt dyrare än vanligt sportfiske?
Nej, vanligtvis inte. Rekofiske handlar till allra största delen om kunskap, inte om dyra investeringar och att köpa sig loss från miljöpåverkan, miljörelaterade problem och dåligt miljösamvete. Lyckligtvis är grundläggande miljö- och fiskevårdskunskaper nästan gratis, liksom väldigt många miljö- och fiskevårdsfrämjande åtgärder. På biblioteket kan man tex beställa sin miljö- och fiskevårdslitteratur helt gratis eller mot en symbolisk bokningsavgift. De böcker och andra informationskällor som biblioteken erbjuder, är mer än tillräckliga för att skaffa de grundläggande kunskaper som krävs för att bli en Rekofiskare. Det finns även många organisationer (tex Sportfiskarna), som ofta ställer upp med eller subventionerar olika utbildningsmaterial.
Olika typer av miljö- och fiskevårdsutbildningar är förstås inte alltid gratis, men enormt mycket kunskap går att skaffa mycket billigt. Även miljö- och fiskevårdsåtgärder kostar förstås pengar (ibland dessutom ganska mycket), men det finns mängder av åtgärder som är mer eller mindre gratis och som dessutom kan spara en hel del del pengar i plånboken.
Kunskap är ingen börda att bära, men det krävs alltid någon liten uppoffring för att uppnå en högre grad av bildning, oavsett ämne eller område. Men sånt är livet, det är inte mycket här i världen som är helt gratis, inte heller ett Rekofiske. Det är också lätt att glömma bort att alternativet till ett allt mer rekorderligt ekologiskt sportfiske inte heller är gratis, att inte investera i miljö- och fiskevårdsåtgärder idag, gör det bara ännu dyrare i morgon, "...för den som är satt i miljöskuld kommer aldrig att bli riktigt fri...". Förr eller senare måste alla skulder betalas av någon, på det ena eller det andra sättet.
Alla som vill uppnå ett mål och nå någon form av resultat, måste alltid vara beredd att offra något, om än så lite.

Tillbaka

4.

Hur ställer sig Rekofisket till klimatkompensation för flyget eller andra transporter?
Konceptet med klimatkompensering är en mycket smakfull lösning på problemet med den ständigt ökande halten av koldioxid i atmosfären (och som anses driva på den globala uppvärmningen och klimatförändringarna).
För det första, så slipper man tänka själv (det har de som levererar klimatkompensationstjänsterna redan gjort). För det andra, så slipper man att aktivt delta i olika miljöfrämjande aktiviteter (det räcker med att betala andra för att göra jobbet). För det tredje, det går att tjäna pengar på konceptet, inte minst i form av administrativa konsulttjänster. De klimatkompensationsmodeller som finns idag, har egentligen allt som önskas av en miljöfrämjande åtgärd enligt ”business as usual” (allting lika). Den är bekväm och billig för den enskilde, och driver dessutom på den ekonomiska tillväxten (dvs skapar vinster och nya arbetstillfällen). Problemet med klimatkompensationen i sammanhang som rör ett rekorderligt ekologiskt sportfiske, är att denna typ av sportfiske står för något annat än bara ”business as usual”. Inom Rekofisket är nytänkande en nödvändighet och det finns en tydligt målsättning om att sportfiskaren ständigt skall försöka utveckla sig själv på miljö- och fiskevårdsområdena och inte låta sig begränsas av gamla vanor och tankesätt. Rekofiskaren skall även försöka vara en aktiv deltagare i olika miljö- och fiskvårdsfrämjande aktiviteter. Att köpa sig fri från ett aktivt fiske- och miljövårdsansvar, rimmar ganska dåligt ihop med ett Rekofiske, detta eftersom "plånbokslösningar" ofta är mycket utvecklingshämmande för den enskilde individen (speciellt om dessa inte kompletteras med andra fiske- och miljövårdsåtgärder). Idealims är också en viktig komponent och drivkraft bakom Rekofisket, till skillnad mot hur det ser ut inom stora delar av klimatkompensationsindustrin. Detta är några orsaker till varför klimatkompensation inte fullt ut ryms, inom ramen för det Rekorderligt ekologiska sportfisket, även om konceptet för klimatkompensation har sina fördelar.
Klimatkompensation är alltså en metod för att kvitta (eller minska) den mängd koldioxid som genereras till atmosfären, när vi människor förbränner olika typer av fossilt material. Typiska klimatkompenserande åtgärder är tex trädplantering eller olika typer av investeringar i förnyelsebar energi. Klimatkompenseringen är antagligen mest känt bland allmänheten som ett sätt att försöka neutralisera flygets klimatpåverkande utsläpp, men metoden fungerar även för andra utsläppskällor, tex bilen, båten, huset och maten, liksom för många andra koldioxidgenererande aktiviteter, tex inom sportfisket (läs mer om detta på +FishEco.se). Klimatkompensation är en metod som bevisligen kan minska eller stabilisera halten koldioxid i atmosfären (åtminstone på kort sikt, mer om detta nedan). Klimatkompensation är samtidigt en rätt kontroversiell metod som ofta anklagas för att vara en modern form av avlatsbrev, dvs ett sätt att köpa sig fri från sina synder och som i praktiken ger ett fribrev för nya (i alla fall så länge man har råd). Den långsiktiga klimatnyttan med metoden, kan också ifrågasätts. För och nackdelarna med klimatkompensation kan definitivt diskuteras, ur en rad olika aspekter. Nedan några förtydligande exempel på den kritik som brukar riktas mot konceptet för klimatkompensation och varför denna miljöfrämjande åtgärd, inte riktigt lirar ihop med Rekofisket (i alla fall inte som klimatkompensationen är utformad idag).

Klimatkompensation fungerar bara så länge det finns klimatkompenseringsprojekt att investera ”klimatpengarna” i. Det finns alltid ett tak för hur mycket klimatkompensation som kan köpas och produceras och när väl taket är nått, börjar nya (miljö) problem att uppstå och miljönyttan att avklinga. Man kan göra en jämförelse med hur en tilltagande konsumtion/produktion av etanolbränsle visat sig skapa en hel del oönskade problem. Ett tydligt mål inom Rekofisket är att skapa ett "långsiktigt" hållbart Svenskt sportfiske. Klimatkompenseringen fungerar dock bäst i ett mer kortsiktigt perspektiv, av ovan nämnda orsak. Alla kan inte köra bil på etanol och alla kan inte klimatkompensera för sina koldioxidutsläpp, inte i det långa loppet.

Att anamma ett Rekofiske handlar om att ta ett stort personligt miljöansvar, om personlig utveckling inom miljö- och fiskevårdsområdena och om att utveckla det Svenska sportfisket i en mer långsiktigt hållbar riktning (samtidigt som man har skitkul). Konceptet för klimatkompensationen, erbjuder den kortsiktiga lösningen att köpa sig fri från miljöansvar (och kanske dåligt miljösamvete). Detta är en kortsiktig lösning som skapar dåliga incitament för den enskilda (sportfiskaren) att förbättra sina miljö- och fiskevårdskunskaper, liksom att försöka utveckla ett mindre (natur) resursförbrukande sportfiske och livsstil. Konceptet för klimatkompensation, riskerar istället att bevara ”status quo” och att fördröja eller tränga undan viktiga och nödvändiga miljöfrämjande åtgärder (tex  olika projekt för att minska förbrukningen av energi och naturresurser i samhället).

Klimatkompensation ger i bästa fall täckning för koldioxidens påverkan på klimatet, men inte för andra typer av miljöföroreningar som också genereras vid förbränning av fossilt material, tex olika försurande och gödande ämnen, metaller och miljögifter mm. I praktiken, finns en risk för att konceptet bevarar eller i värsta fall driver på utsläppen av andra typer av miljöföroreningar (mindre pest, men mer kolera). I den bästa av världar, skulle det finnas en komplett kompensationsmodell för alla typer av miljöföroreningar. I detta fall skulle den bransch, det företag eller den person som bedriver en miljöförstörande aktivitet, få bära sina egna miljökostnader full ut, enligt principen om att förorenaren betalar (PPP, Polluters Pays Principle). Så ser verkligheten inte ut idag, inte på långa vägar. Detta är också en av anledningarna till att klimatkompenseringen inte riktigt kan anses som en tillräckligt effektiv miljöfrämjande åtgärd, för att rymmas inom ramen för ett Rekofiske (med dess breda och långsiktiga helhetsperspektiv). En klimatkompensation som inte kompletteras med en rad andra miljöfrämjande åtgärder, i syfte att även minska/neutralisera andra typer av miljöföroreningar från samma källa, riskerar att bli en åtgärd som ”silar mygg och sväljer kameler”. Förhoppningsvis kan en mer heltäckande form av miljökompensationsmodell utvecklas i framtiden, detta skulle definitivt gynna naturmiljön, fiskresursen och sportfiskarna.

Rekofisket är ett sportfiske som genomsyras av ett relativt stort allmännyttigt och långsiktigt tänkande. Klimatkompensation stimulerar däremot till ett ganska kortsiktigt och egennyttigt tänkande, som på lite längre sikt riskerar att öka den totala förbrukningen av naturresurser (inte minst energi i form av fossilt bränsle), som i sin tur driver på andra typer av miljöförstöring.

Det kan avslutningsvis vara viktigt att påpeka, att det inom Rekofisket inte existerar något allmänt avståndstagande från klimatkompensation som miljöfrämjande åtgärd. Det finns inget som hindrar en Rekofiskare från att klimatkompensera för sina koldioxidgenererande aktiviteter. Klimatkompensationen gör bevisligen viss klimatnytta (åtminstone i vissa fall och i det korta perspektivet) och även om graden av nytta är långsiktigt osäker (liksom för ganska många andra miljöfrämjande åtgärder), så kan klimatkompensation mycket väl vara ett första steg mot ett fördjupat miljö- och fiskevårdsengagemang (tex inom ramen för ett Rekofiske). Även om klimatkompensationen inte kan anses som helt Reko i Rekofiskesammanhang, så kan den med lite god vilja ändå anses som ganska Eko.

Tillbaka

5. Varför finns det referenser till litteratur och länkar på sajten som har skapats av klimatskeptiker och andra förnekare av olika miljöproblem?
Världen och tillvaron är inte svart eller vit, även om det ganska ofta är enkelt och bekvämt att anamma ett sådant synsätt. Tyvärr, är miljövården en samhällsfråga som ofta betraktas ur just ett sådant svart/vitt perspektiv, vilket ofta gör miljöfrågorna både konfliktfyllda och kontroversiella. Fiskevården är betydligt mindre kontroversiell, sannolikt beror detta på att samhällsintresset är relativt litet och att det även inom sportfiskekretsar bara är ett rätt begränsat antal sportfiskare som jobbar aktivt med dessa frågor.

När det gäller det moderna samhällets miljöproblem och behovet av miljövård, så råder det ganska ofta rätt olika meningar om hur dessa frågor skall hanteras. Många olika samhällsintressen försöker på olika sätt påverka utvecklingen av hur miljövården skall se ut. Ibland drar dessa intressen dessutom åt rakt motsatta håll, vilket ganska ofta skapar en förvirrad och hetsig debatt, där man som åhörare eller utomstående betraktare har svårt att veta vad som är tro eller vetenskap, rätt eller fel, fakta eller bara påhitt. Miljövårdsområdet är mycket komplext (av just den anledningen är det ett brett coh tvärvetenskapligt ämne), det är därför extremt viktigt att den som vill förkovra sig och bli en Rekofiskare, går in i sina miljö- och fiskevårdsstudier med öppna ögon och inte faller för frestelsen att enbart söka kunskap från källor med information som matchar sina egna och ofta djupt rotade värderingar (som alltid finns där, i mer eller mindre stor omfattning). Som blivande Rekofiskare är det viktigt att först skaffa en helhetsbild över det breda miljöområdet och däri ingår inte bara att ta del av information och kunskap från ekologer, biologer, miljö- och naturvetare, utan även från ekonomer, samhällsvetare och beteendevetare mfl (även om desinformation och opålitlig kunskap ibland förmedlas av personer som har för vana att förneka eller släta över många av de miljöproblem som påverkar sportfisket).

Tillbaka

   
Untitled Document
Untitled Document
Untitled Document

Untitled Document
Att bygga en risvase
Include reklam
Untitled Document
Gratis marknadsföring på Sveriges grönaste sportfiskesajt?

Klicka här »
Untitled Document
Untitled Document
Untitled Document
TITEL
Include sidfot
E-post: info@rekofiske.se | Copyright © Rekofiske.se 2009 | Sidan senast uppdaterad 2012-11-10